Internationell handel efter Brexit – Moms och tullhantering för svenska företag

Moms och tullhantering för svenska företag

När Storbritannien lämnade EU:s inre marknad och tullunion förändrades spelreglerna för tusentals svenska företag över en natt. Det som tidigare var smidig handel inom EU blev plötsligt komplicerad internationell handel med tulldeklarationer, ursprungsregler och nya momskrav. Flera år efter Brexit kämpar många svenska företag fortfarande med att navigera i det nya regelverket, samtidigt som de försöker bibehålla sina affärsrelationer med brittiska kunder och leverantörer. I denna artikel går vi igenom de viktigaste förändringarna och ger praktiska råd för hur ditt företag kan hantera den nya verkligheten på ett kostnadseffektivt sätt.

Den nya handelsverkligheten efter Brexit

Brexit representerar den största omställningen i europeiska handelsrelationer på decennier. För svenska företag har förändringen varit påtaglig och mångfacetterad.

”När vi vaknade den 1 januari 2021 hade vår näst största exportmarknad över natten förvandlats från en smidig EU-affär till ett komplext tredjelandsförhållande,” berättar Maria Bergkvist, exportchef på ett mellanstort svenskt tillverkningsföretag. ”Plötsligt skulle vi hantera tulldeklarationer, ursprungsintyg och nya momsprocedurer för varor som tidigare flödat fritt.”

Statistik från Kommerskollegium visar att de totala handelskostnaderna mellan EU och Storbritannien ökat med uppskattningsvis 10-15% efter Brexit. För många mindre företag har detta inneburit svåra beslut om huruvida den brittiska marknaden fortfarande är värd att bearbeta.

För Stefan Lindgren, ägare till ett mindre företag som säljer specialiserade industriprodukter, har utmaningarna varit många: ”Vi exporterade regelbundet till Storbritannien före Brexit utan att ens tänka på det som ’export’ – det var enkelt som att skicka varor till Tyskland eller Danmark. Efter Brexit tvingades vi anlita tullombud, sätta oss in i ursprungsregler och hantera momsinbetalningar i Storbritannien. Kostnaden per försändelse ökade med närmare 2000 kronor.”

Trots utmaningarna förblir Storbritannien en viktig handelspartner för Sverige. Med rätt kunskap och rutiner kan svenska företag fortsätta att göra framgångsrika affärer på den brittiska marknaden, men det kräver anpassning till den nya verkligheten.

Tullhantering – den nya vardagen

Tullhantering är kanske den mest påtagliga förändringen efter Brexit. Varje försändelse mellan EU och Storbritannien måste nu tulldeklareras, vilket innebär både administrativa kostnader och potentiella förseningar.

Grundläggande tullprocedurer

För att exportera varor till Storbritannien krävs nu:

  1. Ett giltigt EORI-nummer (Economic Operator Registration and Identification)
  2. Korrekt klassificering av varorna med varukoder (HS-koder)
  3. Fastställande av varornas ursprung för att avgöra om förmånstull kan tillämpas
  4. Upprättande av korrekt tulldokumentation
  5. Betalning av eventuella tullavgifter och moms

”Det viktigaste rådet jag kan ge är att investera tid i att förstå tullklassificering,” säger tullexperten Johan Svensson. ”Rätt varukod kan betyda skillnaden mellan nolltull och betydande avgifter. Jag har sett företag som betalat hundratusentals kronor i onödiga tullavgifter på grund av felaktig klassificering.”

Ursprungsregler och förmånstull

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien möjliggör tullfri handel för varor med ursprung i EU eller Storbritannien. Detta låter enklare än det är i praktiken.

”Ursprungsreglerna i avtalet är komplexa och produktspecifika,” förklarar Anna Karlsson, tullspecialist på en större handelskammare. ”För maskiner kan regeln vara att högst 50% av värdet får komma från komponenter med ursprung utanför EU eller Storbritannien. För textilier gäller ofta krav på att vävning och sömnad ska ha skett inom EU eller Storbritannien. Varje produktkategori har sina specifika regler.”

För att dina kunder i Storbritannien ska kunna dra nytta av tullfrihet måste du som exportör kunna visa att varorna uppfyller ursprungskraven. Detta görs genom:

  • En ursprungsdeklaration på fakturan (för försändelser under 6000 euro)
  • Status som registrerad exportör (REX) för större försändelser
  • Att samla in leverantörsdeklarationer från dina underleverantörer

Peter Nilsson, som driver ett företag som tillverkar specialiserade elektronikkomponenter, beskriver utmaningen: ”Vi hade aldrig tidigare behövt fundera över våra produkters ursprung när vi handlade inom EU. Plötsligt var vi tvungna att kartlägga ursprunget för hundratals komponenter från underleverantörer. Det tog oss nästan sex månader att bygga upp den kunskapsbanken, under vilka vi betalade full tull eftersom vi inte kunde styrka ursprunget.”

För företag med komplexa leverantörskedjor rekommenderas att investera i system som kan spåra och dokumentera ursprung på komponentnivå.

Momshantering – nya regler och procedurer

Momshantering vid handel med Storbritannien har genomgått fundamentala förändringar efter Brexit, med olika regler beroende på om du säljer till företag (B2B) eller direkt till konsumenter (B2C).

B2B-försäljning till Storbritannien

För företag som säljer till andra företag i Storbritannien gäller följande:

  • Försäljningen behandlas som export från EU och är därmed momsfri i Sverige
  • Köparen i Storbritannien blir importör och ansvarar för att betala brittisk moms och eventuell tull vid importen
  • Från 1 januari 2022 måste brittiska importörer använda det nya systemet CDS (Customs Declaration Service) istället för det tidigare CHIEF-systemet

”Vår största utmaning var att våra brittiska kunder inte var förberedda på att bli importörer,” berättar Lisa Andersson, ekonomichef på ett svenskt möbelföretag. ”De hade aldrig tidigare behövt hantera import från EU och saknade både kunskap och EORI-nummer. Flera order kansellerades i början av 2021 eftersom kunderna upptäckte de oväntade importkostnaderna.”

En lösning som många svenska företag tillämpar är leveransvillkoret DDP (Delivered Duty Paid), där det svenska företaget tar fullt ansvar för leveransen inklusive tull och moms. Detta kräver dock momsregistrering i Storbritannien och ökad administrativ komplexitet.

B2C-försäljning till brittiska konsumenter

För e-handlare och andra företag som säljer direkt till brittiska konsumenter har förändringarna varit särskilt omfattande:

  • För försändelser med värde under 135 GBP ska säljaren registrera sig för brittisk moms, och ta ut och redovisa brittisk moms vid försäljningstillfället
  • För försändelser med värde över 135 GBP blir konsumenten importör och måste betala både moms och eventuell tull vid import, ofta via transportören

”Momsreglerna för B2C-försäljning har varit det största hindret för våra mindre e-handlare,” förklarar Emma Johansson, rådgivare på Företagarna. ”Många har helt enkelt valt att sluta sälja till brittiska konsumenter eftersom den administrativa bördan och kostnaden för momsregistrering i Storbritannien överstiger vinsten för mindre verksamheter.”

För företag som vill fortsätta med konsumentförsäljning till Storbritannien finns dock alternativ:

  1. Anlita en fiskal representant i Storbritannien som hanterar momsregistrering och redovisning
  2. Sälja via en online-marknadsplats som Amazon eller eBay, som då blir ansvariga för momshanteringen
  3. Etablera ett lager i Storbritannien för att förenkla logistiken (men detta medför andra regulatoriska krav)

Kristoffer Svensson driver en e-handel som säljer specialiserade sportprodukter: ”Vi valde att använda Amazons ’Fulfillment by Amazon’-tjänst för den brittiska marknaden. Vi skickar produkter i bulk till deras lager i Storbritannien, och de hanterar sedan lokal distribution och momshantering. Det ökade våra kostnader med cirka 12%, men det var värt det för att behålla våra brittiska kunder.”

Praktiska strategier för att hantera förändringarna

Trots de ökade handelshindren finns det strategier som kan hjälpa svenska företag att effektivt hantera den nya verkligheten.

1. Investera i kunskap och system

”Den största konkurrensfördelen idag är kunskap om de nya reglerna,” säger Helena Eriksson, internationell affärskonsult. ”De företag som snabbt lärt sig navigera i det nya regelverket har kunnat fortsätta sin brittiska handel medan konkurrenter dragit sig tillbaka.”

Konkreta åtgärder inkluderar:

  • Utbildning av nyckelpersonal i tull- och momsregler
  • Implementering av system som kan hantera exportdokumentation
  • Uppdatering av affärssystem för att hantera varukoder och ursprungsinformation
  • Samarbete med branschorganisationer för att hålla sig uppdaterad om regeländringar

”Vi investerade i ett tullhanteringssystem som integrerar med vårt affärssystem,” berättar Anders Berg, logistikchef på ett svenskt exportföretag. ”Initialt var det en stor investering, men det har lönat sig mångfalt genom minskade felaktigheter och effektivare processer.”

2. Överväg en etablering i Storbritannien

För företag med betydande försäljning i Storbritannien kan det vara värt att överväga någon form av lokal etablering.

”Efter sex månader av tull- och momskaos beslutade vi att etablera ett dotterbolag i Storbritannien,” förklarar Johanna Lindberg, VD för ett svenskt teknikföretag. ”Vi importerar nu i bulk till vårt brittiska bolag och hanterar all distribution lokalt. Det ökade vår initiala komplexitet men har drastiskt förenklat den dagliga verksamheten och förbättrat leveransupplevelsen för våra brittiska kunder.”

Alternativ för lokal etablering inkluderar:

  • Dotterbolag i Storbritannien
  • Partnerskapsavtal med brittiska distributörer
  • Tredjepartslogistik (3PL) med lagerhantering i Storbritannien
  • Franchisemodeller med lokala aktörer

3. Optimera leveransrutiner och dokumentation

Effektiva rutiner för leveranser till Storbritannien kan avsevärt minska både kostnader och förseningar.

”Vi har skapat standardiserade exportrutiner med färdiga mallar för all nödvändig dokumentation,” säger Karin Svensson, exportansvarig på ett mindre verkstadsföretag. ”Vi samlar också ihop brittiska beställningar till större försändelser två gånger i veckan istället för att skicka varje order separat. Det har minskat våra tulladministrationskostnader med nästan 70%.”

Praktiska tips inkluderar:

  • Konsolidera försändelser för att minimera antalet tulldeklarationer
  • Använd korrekta tulltariffer och varukoder för varje produkt
  • Säkerställ att alla transportdokument är kompletta och korrekta
  • Kommunicera tydligt med kunder om leveransvillkor och ansvar
  • Överväg att använda en tullombud (customs broker) för mer komplexa försändelser

4. Håll dig uppdaterad om regeländringar

Reglerna för handel med Storbritannien fortsätter att utvecklas, vilket kräver kontinuerlig uppdatering av kunskaper och rutiner.

”Brexit är inte en avslutad process utan en pågående resa,” förklarar tullexperten Lars Bergkvist. ”Storbritannien fortsätter att justera sina importregler, och EU-Storbritannien-relationen kommer att utvecklas under kommande år. De företag som etablerar processer för att kontinuerligt uppdatera sin kunskap kommer att ha en klar konkurrensfördel.”

Viktiga informationskällor inkluderar:

  • Tullverket och Skatteverkets informationsportaler
  • Brittiska regeringens webbplats för import/export
  • Handelskammare och branschorganisationer
  • Specialiserade nyhetsbrev och informationstjänster

E-handel – särskilda utmaningar och lösningar

För e-handlare har Brexit inneburit särskilt komplexa utmaningar, med nya regler för allt från produktmärkning och konsumentskydd till dataskydd och momshantering.

Brexit-specifika e-handelslösningar

Flera framgångsrika strategier har vuxit fram för e-handelsföretag:

1. IOSS (Import One-Stop Shop) för försändelser under 135 GBP

IOSS-systemet tillåter e-handlare att samla momsredovisningen för flera EU-länder på ett ställe. Tyvärr omfattar detta inte längre Storbritannien, men konceptet har inspirerat liknande förenklingar.

”Vi använder en specialiserad tjänst som fungerar som en ett-stoppslösning för brittisk moms,” berättar Emma Karlsson som driver en svensk webbutik för inredning. ”För en fast månadsavgift plus en liten avgift per transaktion hanterar de all momsregistrering och redovisning i Storbritannien. Det är dyrare än att göra det själv, men mycket billigare än att anlita en traditionell konsult, och framför allt bekymmersfritt.”

2. Marknadsplattformar som momsrepresentant

Från 1 januari 2021 är online-marknadsplatser som Amazon och eBay skyldiga att uppbära och redovisa moms för försäljning under 135 GBP som sker via deras plattformar.

”Vi ökade vår försäljning via Amazon UK just för att slippa momshanteringen,” förklarar Johan Eriksson, e-handlare inom hobbyproduktbranschen. ”De tar en högre provision jämfört med vår egen webbplats, men för produkter med värde under 135 pund eliminerar det hela momsproblemet för oss.”

3. Brytpunktsanalys för optimerad försäljning

Flera e-handlare har genomfört detaljerade analyser för att identifiera optimala prisnivåer i förhållande till olika tull- och momsregler.

”Vi upptäckte att produktpaket med värde strax över 135 pund hamnade i en särskilt ofördelaktig situation med ökade avgifter och administration,” berättar Anna Svensson, e-handelskonsult. ”Genom att justera paketeringen och hålla försändelser antingen tydligt under detta värde eller betydligt över, kunde vi optimera både kundupplevelsen och lönsamheten.”

Nordirland – det speciella fallet

En särskild komplexitet i Brexit-ekvationen är Nordirlands unika position. Enligt Nordirlandsprotokollet i utträdesavtalet förblir Nordirland delvis integrerat med EU:s inre marknad, särskilt för varuhandel.

”Handeln med Nordirland följer fundamentalt annorlunda regler än handel med resten av Storbritannien,” förklarar Mikael Andersson, juridisk expert på internationell handel. ”För varor är Nordirland i praktiken fortfarande en del av EU:s momsområde, vilket betyder att försäljning från Sverige till Nordirland hanteras på liknande sätt som försäljning till andra EU-länder.”

Nyckelaspekter för handel med Nordirland:

  • Varuförsäljning till Nordirland behandlas momsrättsligt som försäljning inom EU
  • Ett särskilt XI EORI-nummer krävs för företag som handlar med Nordirland
  • För att styrka att varorna verkligen har Nordirland som destination krävs särskild dokumentation

”Vi var tvungna att konfigurera om hela vårt affärssystem för att hantera Nordirland som ett separat ’land’,” berättar Peter Lundgren, IT-chef på ett svenskt distributionsföretag. ”Det var en betydande teknisk utmaning att implementera separata regler för Nordirland jämfört med resten av Storbritannien.”

Framtidsutsikter – handelsutveckling efter Brexit

Även om de initiala störningarna efter Brexit har dämpats något, fortsätter handelsrelationen mellan EU och Storbritannien att utvecklas.

Möjliga förenklingar och förbättringar

Både EU och Storbritannien har intresse av att underlätta handel, och flera initiativ pågår:

  1. Digitalisering av tullprocedurer för att minska pappersarbete och förenkla processer
  2. Vidareutveckling av ursprungsreglerna för att bättre spegla moderna leverantörskedjor
  3. Ömsesidigt erkännande av standarder och certifieringar inom vissa sektorer
  4. Förenklingar för små försändelser med lågt värde

”Vi ser en gradvis förbättring i handelsprocedurerna, särskilt på den digitala sidan,” säger Martin Karlsson, Brexit-specialist på Business Sweden. ”Storbritannien har exempelvis tillkännagivit planer på att förenkla importsystemet för vissa varugrupper, och EU arbetar med att digitalisera ursprungscertifiering.”

Strategisk anpassning för långsiktig framgång

För svenska företag rekommenderas en strategisk approach till den brittiska marknaden:

  1. Utvärdera lönsamheten för den brittiska marknaden med de nya handelskostnaderna inräknade
  2. Anpassa erbjudandet specifikt för brittiska kunder för att motivera de ökade handelskostnaderna
  3. Överväg strategiska partnerskap med brittiska aktörer för att dela administrativa bördor
  4. Håll ögonen på regelutvecklingen för att snabbt kunna anpassa sig till förbättringar eller ytterligare förändringar

”Brexit har tvingat oss att bli mycket mer strategiska i vår brittiska satsning,” avslutar Maria Lindgren, VD för ett svenskt livsmedelföretag. ”Vi har höjt våra minimumorder, fokuserat på produkter med högre marginal och investerat i starkare relationer med våra brittiska distributörer. Resultatet är att vår brittiska försäljning nu nästan är tillbaka på pre-Brexit-nivåer, men med betydligt bättre lönsamhet per order.”

Slutsats: Den nya normala handeln med Storbritannien

Brexit representerar en permanent förändring i hur svenska företag måste förhålla sig till den brittiska marknaden. De företag som lyckas bäst är de som accepterar denna nya verklighet och anpassar sina strategier, system och kompetenser därefter.

Framgångsrik handel med Storbritannien efter Brexit bygger på:

  1. Djupgående kunskap om de nya tull- och momsreglerna
  2. Effektiva system och processer för att hantera den ökade administrativa bördan
  3. Strategisk flexibilitet för att anpassa affärsmodellen till nya förutsättningar
  4. Kontinuerlig omvärldsbevakning för att hålla sig uppdaterad om regelförändringar

Med rätt approach förblir Storbritannien en viktig och lönsam marknad för svenska företag, trots de ökade handelshindren som Brexit medfört. De företag som investerat i att överkomma dessa hinder har nu en konkurrensfördel gentemot mindre förberedda konkurrenter – en fördel som kan vara avgörande på en marknad som utgör en av Sveriges viktigaste handelspartners utanför EU.

Som tullexperten Anna Svensson uttrycker det: ”Brexit har inte stängt dörren till den brittiska marknaden, men det har definitivt gjort nyckeln mer komplicerad. De företag som bemästrar den nya nyckelns utformning kommer att ha ett försprång i många år framöver.”

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen